Avhumaniseringens debattör – Hanne Kjöller

Hanne Kjöller i Dagens Nyheter är en av de mest människoföraktande skribenter som upplåtits plats i en normal dagstidning.

Jag kan inte undgå att fråga mej varför en tidning vill profilera sig med krönikörer som uttrycker ett sådant förakt för människor som blivit sjuka – i synnerhet de som fått psykiska diagnoser eller blivit utbrända.

Hyser Hanne Kjöller samma välmurade förakt mot människor som blir arbetsoförmögna fysiskt?

De som kanske blivit rullstolsburna efter en svår trafikolycka.

Eller en arbetsplatsolycka.

De som fått whiplashskador och får leva med att de plötsligt tappar balansen och ramlar omkull.

Hanne Kjöller är en debattör som vadar i ett träsk inte bara av dålig allmänbildning om vårt samhälle – utan ännu mer i ett träsk som stavas förakt för svaghet.

Vilket hon som bekant har gemensamt med ett antal historiskt välkända personer som levt långt före henne själv.

Här, här, här, här, här,här,härhär går det att läsa om Hanne Kjöllers närmast sjukligt maniska fixering vid att det egentligen inte finns något som heter ohälsa.

Hur gruvligt fel hon hade i sina slutsatser vad gäller fusket om vård av sjukt barn – har vi ju för övrigt relativt nyligen fått en rapport på.

Alla miljoner som lades ner på att kontrollera föräldrar som var hemma med sjuka barn - visade att föräldrarna faktiskt var hemma med sjuka barn.

Åtskilliga miljoner fick vi lägga ut från våra skattepengar för att det finns ett anhang som lider av sjuklig misstänksamhet och tror att alla människor är socialförsäkringskriminella.

Som en motvikt till detta sjuhövdade monster i form av en ohälsosamt småpluffsig samhällsdebattör i DN måste jag be att få länka till Resursbloggen.

Och ännu en gång påminna om sjukskrivningsupproret.  Skriv på!!!  Antalet namn på listan ökar oavbrutet.

Uppenbarligen är det ändå  rätt många i vårt land som anser att även de som inte är så där ariskt fysiskt och psykiskt starka trots det har ett genuint människovärde.

Nu gäller det bara att lyckas förmedla de insikterna även till politikerna.

Kommentarer (20) »

  • [...] Utredarna- Allt fler fastnar i ett verkligt utanförskap, Viita- Hanne Kjöller, avhumaniseringens debattör,  Tant Rasch: Ska man idas bry sig i fler s.k [...]

  • Leif skriver:

    Äsch, Hanne har bara fått upp ögonen för ett samfundsproblem där människor drabbas och slits ned.  Dock håller inte alltid hennes förklaringsmodell. Om det beror på okunskap, politiska förgiftningar eller vad vet jag inte.

    Citat från Hannes artikel om mötet med stressläkaren Per Lytsy:

    ”… … Katrins karriär tycktes lysande när hon 30 år gammal rekryterades till ledningsgruppen för ett expansivt företag. Väl där upptäckte hon stora ekonomiska oegentligheter och hon slet med sitt samvete. Polisanmäla eller inte polisanmäla? Hon gjorde det förstnämnda och situationen på arbetsplatsen blev förstås ohållbar. Hon blev sjukskriven. Tio år senare är hon det fortfarande.

    Elisabeth hann bara arbeta några månader som socionom innan hon höll på att bryta ihop under bördan. Hon fick andra arbetsuppgifter men tyckte att de konflikter och ifrågasättanden hon upplevt från första tiden intensifierades. Hon blev sjukskriven av sin husläkare ett par perioder, men till sist sa läkaren nej. Elisabeth hittade då en annan läkare. När Per Lytsy träffar henne har hon varit sjukskriven för utmattningssyndrom och ångest i flera år.”

    Här följer en sociologisk reklamfilm om tillvaron för kvinnorna på Folksam.

    Vem eller vad är det som trycker ned och skapar problemen?

  • helena skriver:

    Politiska förgiftningar; det var ett bra uttryck.

    I övrigt förstår jag inte riktigt vad Folksam har med det här att göra.

  • Leif skriver:

    En talande sociologisk observation. :-)

  • helena skriver:

    Och jag är helt ointresserad av att ventilera vare sig Folksam eller Anders Sundström på min blogg.

  • Ulrika skriver:

    Du hade själv behövt en krönika i DN! Eller, DN hade behövt dig!

  • helena skriver:

    Kanske det, kanske det..

  • Leif skriver:

    I ett småkorrupt politiskt system delar väl Wanja ansvaret tillsammans med sina välbetalda skyddslingar (stödtrupper)? Klart att hennes uppförandekodex trasar sönder oräkneligt antal människors liv trots att hon ju inte gör något fel. Fattas bara.

    Utifrån sin synvinkel betraktar och skriver Hanne om den tillvaro som Wanja är med till att skapa (för all del likaväl som Kalle Anka-ministern Littorin). En personlig agenda driver Hanne i sitt skrivande som tydligen upprör folk. Vad hennes agenda består av är okänt likaväl som Lizas politiska projekt kring Mia fortfarande är höljt i det fördolda trots alla stormar med efterföljande uppklarnande. Eller vad med de Littorinska drivfjädrarna? Kan det gemensamma nämnaren rentav vara avsaknad av bildning i en tillvaro där pengar ständigt ges företräde?

    Vem och vad bör vi bli upprörda över, budbäraren eller våra egna paradigmer som kommer på kollisonskurs?

  • erik skriver:

    Låt oss titta närmare på vad Kjöler skriver.

    I ditt första exempel tar hon upp ett antal sjukskrivningar och diskuterar kring om de verkligen kan ses som sjukdom:
    Jasmine, 36 år, har problem på arbetsplatsen. Problemet tycks bestå i att hon slåss. … Jasmine tycker inte att det är mer fel att slåss än att säga något elakt”

  • erik skriver:

    Låt oss titta närmare på några av dina belägg för att Kjöller är en av de mest människoföraktande skribenterna..

    I ditt första exempel tar hon upp ett antal sjukskrivningar och diskuterar kring om de verkligen kan ses som sjukdom, exempelvis:
    Jasmine, 36 år, har problem på arbetsplatsen. Problemet tycks bestå i att hon slåss. … Jasmine tycker inte att det är mer fel att slåss än att säga något elakt”,  och ” Katrins karriär tycktes lysande när hon 30 år gammal rekryterades till ledningsgruppen för ett expansivt företag. Väl där upptäckte hon stora ekonomiska oegentligheter och hon slet med sitt samvete. Polisanmäla eller inte polisanmäla? Hon gjorde det förstnämnda och situationen på arbetsplatsen blev förstås ohållbar. Hon blev sjukskriven. Tio år senare är hon det fortfarande.

    I ditt andra exempel efterlyser Kjöler en tillsynsmyndighet för Försäkringskassan. ”det är inte en dag för tidigt. Vi vet att rätten till ersättningen skiljer sig åt beroende på var i landet man bor”  Kjöller lyfter alltså fram ett problem med rättsosäkerheten för medborgarna.

    I ditt tredje exempel efterlyser Kjöller kontroll av bidragsfusk ”Fusket med den tillfälliga föräldraförsäkringen är gigantiskt, både sett till prislapp och procentsats. När forskningsinstitutet IFAU undersökte 27 000 vårdnadshavare uppgick de felaktiga utbetalningarna till 22,5 procent (DN 28/9-06). När Försäkringskassan utifrån sina stickprovskontroller tog fram sin miniräknare landade fusksiffran runt tio procent. Hur som helst handlar det om miljarder som under årens lopp runnit ur systemet. ” Dvs ett forskningsinstitut och försäkringskassan själv har oberoende av varandra konstaterat att det finns ett stort fusk. Kjöller efterlyser kontroller för att komma åt detta.

    Vart hittar du att Kjöller skriver om människor som varit med om arbetsplatsolyckor eller bilolyckor, som du initialt exemplifierar med?

    Jag tycker snarare att Kjöller vågar ifrågasätta rådanade normer. Varför måste sanningen idag om vad som är sjukdom vara den som objektivt råder? Måste man inte kunna disktuera normer utan att bli kallad människoföraktande.

    Men det är klart en plufsig, misstänkt alkoliserad eller åtminstånde psykiskt sjuk människa kan man ju alltid sparka lite på, utan att själv framstå som människoföraktande, ”De som äter bort sin ångest och istället blir sådär lönnfeta -  som Hanne Kjöller själv  -  att de riskerar en förtidig död på grund av hjärtinfarkt och högt blodtryck. Eller tyder hennes plufsighet istället möjligen på självmedicinering –  ångestdämpande hög alkoholkonsumtion?

    ps: Aftonbladetartikelln säger ju ingenting om att det inte finns fusk, bara att försäkringskassans metod för att komma åt det inte funkar. Men som vi såg ovan så har ju både ett forskningsinstitut och försäkringskassan själva konstaterat omfattande fusk. Nog måste man väl försöka komma åt det?

  • helena skriver:

    Det är många som reagerar på Hanne Kjöller; Erik. Som sagt särskilt människor som drabbats av lågstatussjukdomen utbrändhet; tycks vara ett av hennes främsta hatobjekt.

    Det är också ett av bekymren; utbrändhet är en sjukdom där främst kvinnor drabbats.

    Och som av en händelse en av de diagnoser som blir mest ifrågasatta; till skillnad från de som kanske brutit ett ben eller kan visa synbara fysiska ohälsoproblem.

  • Erik skriver:

    Skrev du om utbrändhet i din orginalpost? Skriver Kjöller om det i artikllarna du refererar till?

    Jag tar inte ställning, jag ställer frågor för att förstå ditt resonemang och se vilka undersöka dina belägg.

  • helena skriver:

    Jo, Erik, jag skrev om utbrända i min orginalpost.

    ”Jag kan inte undgå att fråga mej varför en tidning vill profilera sig med krönikörer som uttrycker ett sådant förakt för människor som blivit sjuka – i synnerhet de som fått psykiska diagnoser eller blivit utbrända.”

    Det är nämligen det som tycks vara ett av Hanne Kjöllers signum; att ifrågasätta och driva korsttåg emot; och misstänkliggöra de människor som fått diagnosen utbrändhet.

  • helena skriver:

    Här, här, här, här, här, här ……

    Bara några röster apropå Hanne Kjöllers korståg mot utbrända.

  • helena skriver:

    ”De som äter bort sin ångest och istället blir sådär lönnfeta -  som Hanne Kjöller själv  -  att de riskerar en förtidig död på grund av hjärtinfarkt och högt blodtryck…..
    Eller tyder hennes plufsighet istället möjligen på självmedicinering – ångestdämpande hög alkoholkonsumtion?”

    Den frågan var retorisk.
    Det vill säga ett exempel på hur människors hälsoproblem kan misstänkliggöras eller rent av betraktas som självförvållade.

    På det sätt sätt som Hanne Kjöller själv gör när hon debatterar om sjukskrivna.

    Jag antyder inte att Hanne Kjöller vare sig har alkoholproblem eller psykiska problem.

    Vad jag ville med min retoriska fråga var att tydliggöra vilka attityder hon uttrycker gentemot utbrända – och därmed i synnerhet mot kvinnor eftersom majoriteten av de som fått diagnosen utbrändhet/utmattningsdepression varit just kvinnor.

    Så här skriver hon:

    ”Kropp och själ hör ihop. Den som svävar i förälskelsens rus har sällan några krämpor. Den som är djupt deprimerad kan ha svårt att ens ta sig ur sängen. Därför är det inte konstigt att svenskarna blev väldigt mycket friskare i ryggen, sett till sjukskrivning och förtidspensionering, när de nya utbrändhetsdiagnoserna lanserades.”

    Vad säger hon egentligen?

    Om alla med diagnosen utbrändhet varit nyförälskade så skulle de nog aldrig ha blivit sjuka?

    De som tidigare hade ont i ryggen; de scannade av försäkringskassans regelverk; och sedan gick de till sin läkare och sa: Vet du vad, nu har jag inte ont i ryggen längre; jag har bestämt mej för att jag är utbränd istället?

    De som är så deprimerade att de knappt orkar ta sig ur sängen; de människorna har i ett nafs alla blivit friska?

    Depressioner förekommer möjligen inte längre överhuvudtaget?

    Det finns forskning som visar att det finns samband mellan kropp och själ; vilket Hanne Kjöller påpekar.

    Däremot tycks hon ha missat en del detaljer.

    Bland annat att de som är hårt pressade av sina psykosociala arbetsmiljö kan utveckla fysiska besvär, som just nack-rygg-muskelbesvär.

    Anspänning och stress kan alltså visa sig både i fysiska besvär, och i utbrändhet/utmattningsdepression.

    De som läst sin läxa om utbrändhet har kunnat se hur många rapporter som helst om att det finns ett samband mellan utbrändhet och brister i arbetsmiljön.

    Stressforskaren Lennart Levi sa vid ett tillfälle för många år sedan att han betraktade de stora neddragningarna inom offentlig sektor som ett gigantiskt experiment.

    Hur det experimentet slutade fick vi alla så småningom se mycket tydligt; bland annat genom att kvinnors långtidssjukskrivningar rusade i höjden.

    Just nu har det kommit en pinfärsk
    rapport
    som bekräftar vad många hävdat i åratal.

    Att det finns ett samband mellan dåliga arbetsmiljöer och ohälsa; även utbrändhet!!!

    Andra debattörer – inte minst Hanne Kjöller – tycks istället anse att skälen till utbrändhet inte har något samband med arbetsmiljön utan mer med personliga problem.

    Möjligen beror det på att människor inte är nyförälskade?

    Utbrändhet har så att säga närmast ansetts vara självförvållat; till och med en livsstilssjukdom; där de utbrända haft sig själva att skylla.

    Men dålig kost, alltför vidlyftiga alkoholvanor, rökning, snusning och dåliga motionsvanor kan också leda till en rad livsstilssjukdomar.

    Fetma, diabetes, hjärtinfarkt, stroke….

    Sjukdomar som jag inte sett Hanne Kjöller ifrågasätta, misstänkliggöra, närapå förlöjliga på det sätt som hon gör med diagnoser som utbrändhet.

  • Leif skriver:

    Är avhumaniseringen en induktion?


    Surfade och fann följande intressanta förklaring till ett och annat som är ”sjukt” i samfundet och hur det påverkar oss.


    Citat Sverker Belin: ”- Jag har varit lite förvånad över intresset för ”Vansinnets makt”, säger Sverker Belin på sitt trygga dalmål. Boken handlar om parallellprocesser, sådant som i den psykoanalytiska litteraturen beskrivs med snåriga begrepp som motöverföring, omedveten identifikation eller projektiv identifikation. Jag trodde, att boken mest skulle läsas av den personal, som arbetar med de svårast sjuka psykotiska patienterna. Men om inte annat visar ju intresset för boken, att parallellprocesser finns överallt.

    Överlevnadsstrategier

    Sverker Belin menar, att den schizofrene patientens alla bisarra symptom på en nivå kan förstås som sätt att försöka undvika den mest katastrofala upplevelse en människa kan få, förintelseångest. Symptomen är alltså i en mening överlevnadsstrategier.

    – Förintelseångest är inte något normalt obehag, som var och en av oss kan uppleva, eller vanliga panikattacker, förklarar Sverker Belin. Det är inte ens dödsångest, att ställas inför utsikten att man själv kommer att dö. Det är upplevelsen att inte bara jag ska dö, utan hela tillvaron kommer att gå under, och det är mitt fel. Förintelseångest är den mest primitiva och totala ångest som finns.

    – För att undvika förintelseångesten utvecklar den psykotiske patienten olika typer av strategier. Det här sker oavsiktligt och omedvetet, och det är inget som patienten själv kan sätta ord på.

    Vanliga mönster som Sverker Belin nämner är att skydda sig mot känslomässig sårbarhet i en position av självförsörjning, att skapa förutsägbarhet genom att utveckla paranoida tankesystem eller ett slutet tolkningssystem, där en och samma teori förklarar allt och inga sakargument biter.”

    * Sjuksyrran Hanne bör veta vad det handlar om.

  • helena skriver:

    Intressant, bäste Leif.  

    Ibland känns det dock som att hela klimatdebatten riskerat att leda in människor i ett slags förintelseångest.

  • helena skriver:

    Det är fler som reagerar på Hanne Kjöller.

  • helena skriver:

    Här är en länk till en blogg som förhoppningsvis kan bidra till ökad kunskap om olika slag av ohälsa – för de som saknar sådana insikter.

  • [...] leta efter några av samhällets utsatta att ge sig på med märklig argumentation, det visar detta blogginlägg. Sedan dyker en ledarartikel till upp, där Kjöller menar att psykiatrin är [...]

Kommentera

XHTML– Allowed tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>