Sjukskriven på deltid?

Deltidssjukskrivning i stället för heltidssjukskrivning. Det är en lösning som blivit vanligare.

-Att vara deltidssjukskriven kan vara gynnsamt för både samhälle och individ.

-Men samtidigt är det viktigt att ställa frågan varför främst kvinnor är deltidssjukskrivna, säger Marie-Louise Annerblom.

Filosofie doktor Marie-Louise Annerblom och filosofie doktor Stefan Sjöström har gjort sin undersökning av deltidssjukskrivningar vid Luleå tekniska universitets Centrum för utbildning och forskning i samhällsvetenskap.

Uppdragsgivare var försäkringskassorna i Norrbotten och Västerbotten som ville ha en oberoende undersökning av deltidssjukskrivningar efter att Riksförsäkringsverket uppmanat till att deltidssjukskrivning skulle användas i större omfattning.

Undersökingen ”Partiell sjukskrivning, arbete och livssituation” består av två delar. en enkät med ett slumpmässigt urval av 550 personer som varit deltidssjukskrivna samt sju djupintervjuer med deltidssjukskrivna.

Enkäten visade att 80 procent av de deltidssjukskrivna var kvinnor.

-Deltidssjukskrivningar anses bra både för att samhällskostnaderna blir lägre och för att den enskilda inte förlorar kontakten med arbetslivet. Men de sjukskrivnas hälsa får inte glömmas bort i sammanhanget.

-Kanske bör vi inte bara prata om rätten till att arbeta, rätten till återhämtning måste vara lika viktig ur hälsosynpunkt.

Marie-Louise Annerblom funderar på om det kan finnas en dold agenda där samhället utgår från att kvinnor har ett ansvar för hem och hushållsarbete; och att kvinnor som har tillräcklig ork för att sköta hemarbete därmed inte anses vara berättigade till heltidssjukskrivning.

-Förr hade kvinnor inte rätt att vara sjukskrivna om de orkade laga mat till sin man. Däremot hade de rätt att laga mat till sig själva och barnen.

Marie-Louise Annerblom konstaterar att en deltidssjukskriven finns i en gråzon mellan att vara sjuk och frisk.

Enkäten visade att de flesta av de deltidssjukskrivna – 69 procent – var positiva till deltidssjukskrivning.

Men det var inte alltid kopplat till vad som var bäst för hälsan.

-En av de intervjuade var nöjd för att hon inte hade råd att vara heltidssjukskriven men trodde att hon skulle ha blivit fortare frisk om hon fått vara heltidssjukskriven.

-En annan som gått upp halv fem varje morgon hela sitt liv upplevde det som en lättnad att slippa göra det. Men i praktiken innebar deltidssjukskrivningen hårdare arbetsbelastning eftersom hon förväntades göra samma arbete på kortare tid.

-Den typen av förväntningar är ett dolt problem för många, säger Marie-Louise Annerblom.

De som deltog i undersökningen uttryckte i de flesta fall inte någon kritik vare sig mot försäkringskassans handläggare eller sina läkare.

-Kritiken gällde främst arbetet och arbetssituationen.

Marie-Louise Annerblom anser att det krävs många åtgärder för att deltidssjukskrivningar ska befrämja läkningen för en sjukskriven.

Rehabiliteringsplaner, information till arbetskamrater, vikarier för att de sjukskrivna inte ska behöva känna att arbetslaget drabbas.

-Annars kan det bli ett dåligt läge för deltidssjukskrivning. En sjukskriven som kommer till sitt arbete kan då få höra: Är det dags att komma nu?

-Eller de kan uppleva att arbetskamrater tror att de fejkar. Att behöva godta något sådant är absurt. En sjuk har redan ett utsatt läge.

-Hon är inte bara beroende av arbetsgivaren som alla andra, hon är också beroende av försäkringskassans handläggare, av läkare och eventuellt rehabiliteringsteam.

-En sjukskriven barnmorska uppmanades att själv delegera arbetsuppgifter till andra. Hur lätt är det när man vet att andra har mer att göra än de hinner?

-En sjukskriven läkarsekreterare fick höra gliringar om att arbetskamraterna fått mer jobb för att hon arbetade mindre.

Enkäten visade att 61 procent av de sjukskrivna ansåg att de blivit sjuka på grund av alltför hög arbetsbelastning.

-Går det att dra andra slutsatser än att det beror på alla neddragningar? Hur många gånger ska det behöva sägas?

-Sambandet är så uppenbart. Kvinnor har de sämst betalda jobben och de mest monotona arbetsuppgifterna.

-Det är ett samhällsproblem men det är kvinnorna som skuldbeläggs. Att säga att det är de sämst betalda kvinnorna som skapar problem för samhällsekonomin innebär brist på balans och perspektiv.

Marie-Louise Annerblom fann i sina intervjuer att också de sjuka kvinnorna var mycket snabba till att ta på sig skulden för att de blivit sjuka.

-De förefaller att privatisera och personliggöra sin sjukskrivningssituation. En person som kände stark stress på sin arbetsplats funderade mycket på att förändra sin egen attityd för att på så sätt få till stånd en förändring. Men det finns andra sätt. Facket kan kräva att det tas in mer personal.

Undersökningen visade att det inte gjorts någon rehabiliteringsplanering för 48 procent av de deltidssjukskrivna.

Även i intervjuerna framkom att bristande rehabiliteringsplanering var ett stort problem.

-Hela 69 procent av de deltidssjukskrivna trodde att de inte skulle kunna återgå till sin tidigare sysselsättning i framtiden.

- Det är något av det mest anmärkningsvärda i hela undersökningen.

Marie-Louise Annerblom drar slutsatsen att det krävs mycket eftertanke vid beslut om deltidssjukskrivningar; att de inte kan rekommenderas generellt.

Hon vill betona vikten av tid för läkning.

-Det krävs tid för att bli frisk. Tid är något som inte finns i samhället idag. Deltidssjukskrivningar är inte bra om de hastas fram.

-De bör anpassas till individen och användas i rätt tid. Rehabilitering bör skräddarsys för varje person, säger hon.

© Helena Viita

Publicerad

25 oktober – 2003

NSD