Människor kommunicerar på olika sätt. Diskuterar, debatterar, samtalar, håller monologer eller för monologer.
Gretha Wikgren liknar dialogen vid en saftig frukt.
-Fruktens livslängd är kort men den lever vidare i det ekologiska kretsloppet och nya frukter växer fram Dialogen föds och utvecklas i ett visst sammanhang. Dialoger dör och nya föds.
GRETHA WIKGREN har gjort en licentiatuppsats där hon undersökt hur en arbetsgrupp med pedagoger och annan skolpersonal samtalade när de arbetade fram ett måldokument för skola, förskola, fritid och kultur.
Att dialog mellan människor har stor betydelse för lärande betonas i läroplaner för både skolväsende och förskola.
Både utredningar och betänkanden har under årens lopp pekat på dialogens betydelse. För utbyte av känslor, upplevelser och kunskaper mellan barn och vuxna.
Eller de har pekat på hur viktigt det är med dialog mellan barn och vuxna. Eller de har pekat på hur viktigt det är med dialog mellan lärare, elever, föräldrar, politiker och tjänstemän för att skolan ska utvecklas.
Gretha Wikgren har själv arbetat med pedagogik och skola under hela sitt yrkesverksamma liv.
-Dialogen tas fram i alla styrdokument för skolan. Ordet dialog används också mycket i vardagsspråket. Jag har försökt att se på dialogen ur ett vetenskapligt perspektiv, säger hon.
GRETHA WIKGREN har sökt ökad kunskap om dialogen ur ett filosofiskt perspektiv. Hon har gått igenom litteratur av både antika filosofer och moderna pedagoger; från Sokrates/Platon till Gadamer, Bakhtin och Buber.
Monologen och dialogen tycks vara varandras motsatser – men det finns även monologiska dialoger.
I en monolog förklädd till dialog träffas människor i rummet men riktar inte vare sig kroppslig eller själslig uppmärksamhet mot den andra, deras samtal handlar egentligen om dem själva.
Dialogen kan också vara teknisk och bara handla om att skapa förståelse i sak. Det kan gälla i en konversation där målet främst är att få sin egen självkänsla bekräftad genom det intryck man gör på andra.
Eller ett kärlekssamtal där båda parter njuter av sin egen härliga själ och dess kostbara upplevelse.
Eller en debatt där tankar spetsas till för att bli så träffsäkra som möjligt.
-I en diskussion möts argument. Var och en strider för sin åsikt och når inte konsensus. I en dialog kan olika åsikter och olikheter vägas samman så att en gemensam mening skapas, säger Gretha Wikgren.
I SIN FORSKNING har hon sökt efter den äkta dialogen. Den kan vara både talad, tyst eller skriven.
Ett äkta samtal innebär att det som är annorlunda hos motparten accepteras och bekräftas. I en äkta dialog kan det finnas både talande tystnad och öppenhjärtighet.
En läsare som möter en tryckt text kan fortsätta dialogen när den tryckta texten slutat.
Greta Wikgren tycker att det varit intressant att studera hur Sokrates och Platon använt dialoger och frågor – för att förlösa kunskap hos andra.
-Sokrates jämförde dialogen och förlossningskonsten. Han liknade sig själv vid en barnmorska. För honom handlade dialogen om att förlösa och föda fram kunskap. Det kanske går att överföra till dagens skapande av kunskap. Att förlösa kunskap genom att ställa meningsfulla frågor, säger Gretha Wikgren.
EFTER SIN GENOMGÅNG av olika tänkare har hon formulerat sin egen definition av en äkta dialog.
Hon jämför dialoger och frukter. En del frukter ligger i samma fruktskål med nära kontakt med varandra – andra frukter förvaras i olika lådor i en affärs lagerutrymme.
Hon gör även jämförelsen med en väv.
-Dialoger är antingen trådar i samma väv eller finns i parallella vävar, säger hon.
Gretha Wikgren konstaterar att det är relationer mellan människor som utgör själva grunden i dialoger.
Efter att under en längre tidsperiod följt samtalen i en arbetsgrupp anser hon att dialogen är rätt sätt att arbeta för att skapa förbättringar i skolans värld.
Däremot tror hon att en äkta dialog kräver tid.
-Ovana och osäkerhet gör att dialogen inte alltid blommar upp. Det måste finns tid om sammankomster ska bli meningsfulla.
-Det gäller inte bara i klassrum, utan också i arbetslag eller vid möten med politiker. Det krävs både tid och planering om det sättet att arbeta ska fungera väl.
© Helena Viita
Publicerad
9 april 2005
NSD
Inga kommentarer ännu.